Om Föreningen

Fakta om föreningen

Bostadsrättsföreningens adress
Brf Ritbesticket
Tjustgatan 2
118 27 STOCKHOLM
E-post: ritbesticket@hotmail.com
Hemsida: www.ritbesticket.nu
Organisationsnummer: 769611-2726
Fastighetsbeteckningen: Ritbesticket 1 och 2

Föreningen anlitar Mälardalens Bostadsrättsförvaltning AB bl a för den ekonomiska förvaltningen, se adressuppgifter här:

Ekonomisk och administrativ förvaltning
MBF (Mälardalens Bostadsrättsförvaltning AB)
Källgatan 14
722 11 VÄSTERÅS
Telefon 021-40 33 00
Hemsida: www.mbf.se

Årsredovisningar finns att ladda ner från mbf.se – gå in under ”Sök förening” och sök på Brf Ritbesticket (var uppmärksam så att du inte får uppgifter för Ritbesticket Samf förening).

För svar om fakturor m. m. kan du ringa MBF på telefon 021-40 33 00. Mer information om MBF, finns på www.mbf.se.

Fakta om föreningen
Bostadsrättsföreningen Ritbesticket är en äkta bostadsrättsförening som äger fastigheterna på Tjustgatan 2 och 4. Den bildades 2004 och köpte fastigheterna den 29 april 2005.

Det finns 74 bostadsrättslägenheter, 2 affärslokaler samt 5 hyresrätter. De flesta lägenheter är på 1 rum och kök. Ytan på lägenheterna varierar mellan 24 upp till 39 kvm. I fastigheterna finns också 2 lokaler på gatuplan som är uthyrda.

Husen byggdes 1937. Båda fastigheter har 6 bostadsplan, vindsplan med lägenhetsförråd och källare. På vinden finns en gemensam terrass med utsikt över omgivningen, en i varje port. Terrassen har stolar och bord. I källaren finns några lägenhetsförråd och gemensamma utrymmen som tvättstuga samt cykelförråd.

I fyrans källare finns en trevlig festlokal med övernattningsmöjlighet. Lokalen är inredd med flera bord, stolar, köks-trinett samt soffa och extrabädd. Det finns lite glas, koppar och porslin. I anslutning till lokalen finns en toalett men ingen dusch.

Det finns cykelparkering i källaren samt cykelparkering för de boende på husets baksida, dock finns inget garage eller parkering för bilar.

Föreningen har ett utmärkt läge på Södermalm, med bara några minuters promenad till Medborgarplatsen, Skrapan, flera gym och många restauranger. I husen runt omkring finns två indiska restauranger, en vietnamesisk restaurang, en pizzeria samt bageri med café. I Rosenlundsparken finns det solstolar året runt, lekplats och basketplan. Tunnelbana och pendeltåg finns inom knappt 5 minuters gångavstånd. Buss 66 och 57 trafikerar området.

Historik – Starten för Tjustgatan och Möregatan

År 1936 ritades inte bara de två husen i vår förening – också själva Tjustgatan (liksom Möregatan, mot husens andra sida) kom samtidigt att se dagens ljus. Men hur såg det då ut i våra trakter innan ännu varken ”våra” gator eller hus fanns till? En vink om den saken ges av fotot här nedanför som är taget en vinterdag omkring 1910.

Fotografen har stått i hörnet av Åsögatan och det som numera heter Siargatan, och med kameran vänd österut har han fångat bebyggelsen längs Södra sidan av Åsögatan bort till hörnet av Västgötagatan. I förgrunden, bakom barnen med sina slädar, ser man en samling låga och ruffiga trähus.

Innanför porten längst till höger låg en grönsakshandel och där intill en lumpaffär, medan något som tydligen hette Slakteribolaget var inhyst i ett av de rappade stenhusen som ligger till vänster i bilden. Ovanför dessa byggnader skymtar slutligen också en brandgavel av hörnhuset mellan Åsö- och Västgötagatan. Av det som syns på fotot finns förstas ingenting längre kvar. Inte bara barnen utan också alla husen är längesen borta. Men just där det hitre av de båda stenhusen var beläget öppnar sig alltså numera Möregatan. Och på platsen för byggnaden längst till vänster i fotot reser sig idag huset Tjustgatan nr 2.

Odlingar och åkermark
Innanför husraden 1910 fanns uppenbarligen någon mindre verkstad eller småindustri – åtminstone ser man en fabriksskorsten höja sig över taken. Men i övrigt bestod området som nu upptas av Tjust- och Möregatan och husen däremellan mest av trädgårdar och olika slags odlingar. Och går man tillbaka ännu ett par decennier i tiden var hela området mellan Södra station och Åsögatan ren åkermark. Ända in på 1930-talet bedrevs det för övrigt fortfarande en del jordbruk sydväst om stationsområdet.

Då och nu – vissa hus finns kvar ännu i vår tid

Där järnvägsspåren slutar går det strax till höger, framme vid Götgatan, att urskilja det Lillienhoffska huset från 1660-talet – som fortfarande står kvar. Fast idag tronar det förstås i ensamt majestät i nordöstra hörnet av Medborgarplatsen. Numera fungerar det som restaurang, men från mitten av 1700-talet och fram till 1888 var det lokal för Katarina fattighus. Också den äldre byggnad som ännu idag ligger kvar i Björns trädgård är lätt att hitta på bilden. Och längst ned i vänstra hörnet ligger alltså den yttersta ändan av Åsögatan västerut. Det gick visserligen att komma vidare, men då fortsatte gatan i ren landsväg.

Vårt hus byggs
För den som på 1930-talet bodde i området bör väl nyordningen med Tjustgatan och husen nr 2 och 4 i själva verket ha tett sig som en närmast utopisk förvandling. Visst rörde det sig mest om små en-rumslägenheter, men det hela verkade ända planlagt för att ge hyresgästerna så mycket luft och ljus som möjligt, med gräsmattor för att öka gaturummets vidd och med balkonger och burspråk eller snett utskjutande breda fönster för att bättre fånga in dagsljuset. 1936 ritades alltså husen och året efter stod de färdiga. Också själva gatan tillskapades och fick sitt namn samma år. Både Tjust- och Möregatan ansluter för övrigt till det på Södermalm vanliga bruket att namnge gator efter landskap söder om Stockholm. Tjust och Möre är kusttrakter i nuvarande Kalmar län och räknades förr som två av de många ”små landen” som tillsammans utgjorde landskapet Småland.

”Våra” arkitekter

Arkitekterna Ernst Grönwall (som ritade Tjustgatan 2) och Axel Sjögren (Tjustgatan 4) kan kanske inte räknas in i kretsen av absolut nyskapande storstjärnor i sin kår, men var båda ända flitigt engagerade och med många bostadshus och andra typer av byggnader i sina produktioner. Sjögren, som var den äldre av de två (född 1877), anslöt sig i sina första uppdrag till en då förhärskande jugendstil (till exempel Sparbanken i Askersund 1908). Hans största och kanske stiligaste projekt i Stockholm var nog Mjölkcentralens hus vid Torsgatan 12 – 20. Byggnaden från 1914 som inrymde ett mejeri och som också den var uppförd i ett slags senjugend, eldhärjades dock redan efter ett tiotal år och finns inte längre kvar. I genklang med en allmän tidsanda kom sen Sjögren i sina byggnader från 20-talet att använda sig av mer klassicistiska former (t ex Göteborgs bank i Västervik 1925).

Om man jämför 2:ans och 4:ans våningsplaner kan man kanske tycka att Sjögrens lägenheter rentav är mer likartade, mer ”standardiserade” än hos Grönwall, där planritningen med små variationer ända gör ett livligare, mer spänstigt intryck. Grönwall (född 1906) var också vid den har tiden en mycket yngre man, och just -36 färdigutbildad vid KTH. Året efter Tjustgatan 2 ritade han också i våra trakter biografen Victoria, i hörnet Åsögatan-Götgatan, och ännu ett projekt i samma genre var Draken vid Fridhemsplan, invigd 1939 och då Stockholms största biograf (med 1125 platser). Det var ändå i första hand hyreshus som han kom att rita, lite varstans i innerstan och även, efter världskriget, ute i förorten Hökarängen. Vad det gäller Tjustgatan 2 var lokalerna mot Åsögatan från början planerade som en mjölkbutik, ett charkuteri och en speceriaffär. Numer är det bara två lokaler även om alla tre ytterdörrarna finns kvar. Det utrymme som nu upptas av soprumet i 2:an var ursprungligen (åtminstone på ritningen) en ”cigarrbutik”. Om man betänker att Grönwall i bottenvåningen till vänster om porten dessutom placerade en damfrisering, kan man väl lugnt påstå att existensens nödtorft i det här huset var väl tillgodosedd! Man kanske också kan våga påstå att huset med sin enkla och ljust putsade fasad, med sin rytm av snett utskjutande fönster och sin markerade taklist ger ett märkligt intryck av optimism som piggar upp och liksom hälsar sina invånare välkomna – åtminstone dem som har ögonen med sig.

Tack till Douglas Feuk som har skrivit texten ovan samt letat rätt på bilderna.

© Bilderna ovan kommer från Stockholms Stadsmuseum http://www.stadsmuseum.stockholm.se